Rem-driften som Zero och flera andra som exempelvis Harley-Davidson använder sig av, har många fördelar. Den är tyst, i princip underhållsfri och skitar inte ner vare sig sving eller bakhjul som en kedja med smörjning vanligtvis gör. Men remdriften har också nackdelar och är i vissa lägen mer sårbar än en kedja.
Bild ovan: Zero FX ZF7.2 utrustad med kedjekit ger mer ljud och vassare ax. Foto: Petter Hammarbäck
Vassa stenar och andra föremål som rivs upp av hjulen kan i värsta fall hamna mellan rem och remhjul och skada eller i värsta fall skära av remmen.
Körning i djup snö eller lera skadar sällan remmen, men om det samlas snö eller lera mellan rem och remhjul kan remmen även hoppa av det bakre remhjulet som bara har styrning på ena sidan.
En rem är även sårbar för hårda ryck, något som kan ske när bakhjulet spinner loss och sedan får grepp igen. Och här är elmotorcyklar extra sårbara då de saknar växellåda och ett hjulspinn mycket snabbt kan komma upp i högsta möjliga hastighet.
I de allra flesta fall överväger ändå drivremmens fördelar dess nackdelar, men för den som vill kunna köra lite mer avancerat i terräng där både föremål och hopp kan skada remmen, kan det vara idé att bygga om till kedjedrift istället.
Zero har tagit fram kedjekit till flera av sina modeller och vi har monterat ett kedjekit på en Zero FX. Här är våra erfarenheter av bytet och att köra elmotorcykel med kedjekit.
Zeros kedjekit monterat på en Zero FX ZF7.2.
Det första som slår en är ljudet
Det låter en hel del från kedjan. Ett rasslande metalliskt och vinande ljud som ökar med hastigheten och klart överröstar det elektriska motorljudet.
Å ena sidan är det lite störande att inte längre kunna köra nästan helt tyst, å andra sidan tillför ljudet något som påminner om att köra en bensindriven motorcykel. Inte så att man vanligtvis hör kedjerassel med en bensindriven motorcykel där motorn överröstar kedjan, men ändå ett steg på vägen.
På landsväg bidrar ljudet till att öka fartkänslan och ute i terräng hjälper ljudet till att tala om bakhjulets hastighet vid hjulspinn. Det både hörs och känns när man får hjulspinn med drivrem också, men det är ändå lite av eller på – spinn eller inte spinn. Med kedjans tydligare ljud blir det även lättare att höra hastigheten på hjulspinnet och därmed lättare att köra med ett visst begränsat och kontrollerat spinn på bakhjulet.
Rappare acceleration
Nästa erfarenhet av kedjedriften är att elmotorcykeln känns rappare, svarar mer på gasen och faktiskt accelererar snabbare. Det visar sig inte minst genom att den lättare går upp på bakhjulet, även i högre hastigheter än tidigare.
Anledningen till detta är egentligen två – mindre ryckutjämning och lägre utväxling.
Eftersom drivremmen i sig har en viss ryckutjämnande funktion sitter bakdrevet på Zero stumt monterad på bakfälgen utan någon form av ryckutjämning. Med kedja istället för rem blir därmed gensvaret från gasen lite mer direkt. Men det är framförallt den förändrade utväxlingen som påverkar.
Original remhjul fram till 2021 års Zero FX har 18 kuggar.
Ändrad utväxling?
Zeros utväxling med drivrem är vanligtvis 20/90, det vill säga 20-kuggars framdrev och 90-kuggars bakdrev. Det ger ett utväxlingsförhållande på 1:4,5 och innebär att motorn får snurra 4,5 varv för att dra runt bakhjulet 1 varv.
Detta förhållande på 1:4,5 gäller i princip alla Zero, men från och med 2018 års modeller av Zero S, DS, FX och FXS ändrades framdrevet till 18-kuggars och de har därmed utväxlingen 18/90 eller 1:5. De motorstarkare modellerna SR och DSR, och de senare lanserade SR/F och SR/S har dock behållit den högre utväxlingen på 1:4,5.
Kedjekitet som Zero erbjuder har dock ännu lägre utväxling – 12/64 eller 1:5,333 – vilket förklarar den ökade accelerationen. Omdrevningen gör helt enkelt motorcykeln starkare. Den lägre utväxlingen innebär även sänkt topphastighet och då hastighetsmätaren utgår från motorns varvtal visar även hastighetsmätaren fel.
Kedjekitets framdrev på 12 kuggar ger märkbart lägre utväxling.
Skillnaden är förstås inte avgörande, men för vår FX av 2021 års modell handlar det om en neddrevning på 6,7 % vilket innebär att topphastigheten sänks från 143 km/h till 134 km/h och att hastighetsmätaren visar 107 km/h när det egentligen går i 100 km/h.
En enkel lösning
Lösningen på den ändrade utväxlingen är dock enkel. En omprogrammering som talar om för elmotorcykeln att den har fått en annan utväxling gör att hastighetsmätaren visar rätt igen. Dessutom anpassas motorns maximala varvtal så att även topphastigheten kan bibehållas så länge ändringen är inom elmotorns tillåtna varvtalsområde.
Alla Zeros elmotorcyklar kan omprogrammeras med nya värden för exempelvis storleken på framdrev och bakdrev och på så sätt anpassa hastighetsmätare med mera efter olika utväxlingar. Se gulmarkerade värden före och efter omprogrammering.
Svårigheten med denna lösning är dock att den inte går att göra med appen utan kräver Zeros serviceprogram och därmed bara kan göras av en Zero-auktoriserad verkstad.
En alternativ och kanske ännu enklare lösning
För den som inte har tillgång till Zeros serviceprogram krävs därför ett besök på Zero-verkstaden för att få hjälp med omprogrammeringen, men man kan även välja att anpassa utväxlingen så att den stämmer bättre med originalet.
Bakdrevet i kedjekitet är lite större än normalt och har fästen anpassade efter den 90-kuggar stora remhjulet som sitter som original, men framdrevet är ett standarddrev av typen JTF 565 som finns att köpa i olika storlekar.
Genom att byta ut kedjekitets 12-kuggars framdrev mot ett 13-kuggars erhålls utväxlingen 1:492 (13/64) vilket reducerar felvisningen till 1,6 % för de Zero som har 18/90-utväxling som original.
Använder man istället ett 14-kuggars framdrev ges utväxlingen 1:4,57 vilket bara skiljer 1,5 % från Zeros originalutväxling på 20/90. Att få plats med ett större framdrev är inga problem, remhjulet som sitter där från början är större än ett 14-drev. Ett större framdrev är dessutom mer skonsamt för kedjan.
Svårt att byta själv?
Det kräver viss utrustning för att byta från remdrift till kedjekit. Eftersom remmen inte är delbar måste svingen demonteras och för detta behöver man kunna hissa upp motorcykeln.
Den största svårigheten är dock att få loss drivhjulet fram från motorn. Det kan både vara svårt att komma åt och sitta hårt fastskruvat och fastlimmat med loctite.
Bulten som håller framdrevet på plats är en torx T50 som enklast nås genom hålet i svingens infästning. En kort hylsa får dock inte plats utan det krävs en lite längre hylsa för att nå igenom hålet.
Ett hett tips är även att börja med att lossa framdrevets bult medan remmen är på plats. Då blir det enklare att hindra drevet från att snurra runt med motoraxeln.
Om drevet sitter fast hårt mot motoraxeln även efter att bulten lossats går det att dra loss med en avdragare. En tvåarmad avdragare går att få dit och det finns även plats att ta av och byta framdrevet när svingen lossats på båda sidor och sänkts ner.
I kedjekitet ingår även en styrning till kedjan och ett skydd för svingen som bör monteras före kedjan eftersom kedjan löper igenom styrningen.
Kedjan som följer med i kittet är för lång och måste kortas. Jag har för mig att jag sett i någon anvisning att det är tio länkar som ska bort, men det visade sig stämma dåligt.
Med kedjan på plats och bakhjulet justerat med spel åt båda håll så att det även ska gå att montera ett lite större framdrev, var det i mitt fall fem länkar som kedjan behövde kortas med.
Den kanske främsta fördelen med kedjekitet är att man kan ge sig ut i skog och mark utan att behöva vara rädd för att något ska komma emellan rem och remhjul och göra skador på eller i värsta fall orsaka ett rembrott.
Se mer om Zeros kedjekit i Elhojsshoppen!
Vill du bli meddelad när nya inlägg görs på elhojsbloggen?
Ange din e-postadress här nedan så får du ett kort mail med rubriken när nya inlägg görs. Vill du inte ha fler meddelanden kan du enkelt avsluta själv – det finns en direktlänk för att avprenumerera i varje mail.
[email-subscribers namefield=”YES” desc=”” group=”Public”]
Jag minns att jag hade kapslad kedja på en hoj för längesen, ett alternativ?
Kardan tyckte jag var rätt gött också …