När systemen träder in vid den yttre gränsen

Zeros elmotorcyklar saknar kylvätska och kylfläktar. Det är bara vid snabbare laddning som laddarna kyls aktivt med fläktar. Vid körning är det passiv luftkylning som gäller tillsammans med övervakning. Så vad händer då när gränserna nås, som på en riktigt varm bandag?

Klockan är ett par minuter i sju på morgonen och vi har precis anlänt till Ring Knutstorp för inskrivning till en bandag i SMC Skånes regi. Trots den tidiga timmen är det redan varmt ute och en tacksamhetens tanke går till shortsen och sandalerna i packväskan.

 

SMC BKK

Efter inskrivning med corona-avstånd är det dags för besiktning av såväl motorcykel som personlig utrustning. Här är man benhård – osäkra motorcyklar och för dålig utrustning gillas inte för de avancerade körövningar vi står inför.

 

SMC:s BKK-kurser (Broms Kurv Kurs Storbana) genomförs med hjälp av erfarna och engagerade instruktörer som lär oss att hantera en motorcykel och oss själva med maximal kontroll för de lite snabbare landsvägsfarterna. Övningarna görs på motorbanor i fyra olika steg och kan därefter byggas på med licensutbildningar för tävlingskörning. SMC om BKK-kurser och dess olika steg.

 

Steg 3 – människan

I mitt fall handlade det om steg 3 – den mänskliga delen, som sittställning. Mina bandagar är ganska lätt räknade och även om jag gjort några tidigare med bensinmotorcyklar är det de senare i SMC:s regi som utvecklat mig mest. Och dagens övningar visade sig vara de mest värdefulla hittills.

Kanske för att jag varit en hösäck i sadeln tidigare, eller för att den rörliga viktfördelningen faktiskt gör så stor skillnad i sig. Resultatet var i alla fall en avsevärt förbättrad kurvteknik som gör det möjligt att svänga skarpare med högre bibehållen fart på bana – vilket innebär större möjligheter att göra skarpa undanmanövrar i trafiken utan att gå omkull – större marginaler alltså.

Tekniken med att flytta in kroppsvikten i svängen kan vara det som gör skillnad när man får oväntat möte i en skarp sväng med skymd sikt. Det ger alltså möjlighet att svänga ännu mer även när det inte går att lägga ner mer.

 

Att tekniken verkligen fungerar visade sig både på bana och motorcykel. Efter att ha hamnat i den snabba gruppen blev skillnaden uppenbar. I början var det svårt att hänga med i tempot, men efter hand som jag lärde mig körtekniken blev det allt lättare att hänga med de andra snabbare förarna som redan praktiserade den.

På motorcykeln jag körde, en Zero SR/F, visade sig också min utveckling på bandagen i form av däckslitage allt längre ut på kanterna, men också i ökad strömförbrukning.

 

Utrustad med dubbla 3 kW laddare räknade jag kallt med att enkelt kunna ladda ifatt det jag körde upp mellan passen och anlände med knappa 80 % laddning i batteriet. Och det visade sig stämma bra.

Ett körpass var på 15 eller 20 minuter och som regel var det 50 eller 60 minuter mellan passen att ladda på. Laddning gjordes direkt i depån där mängder med 3-fas-uttag finns tillgängliga lite överallt.

 

Ser man till laddningen var det någonstans mellan pass 3 och 4 som min utveckling som förare tog fart, för det var då elförbrukningen ökade och laddtiden blev längre. Det var fortfarande inget problem att hinna ladda ikapp, men med 26 graders värme och allt kortare pauser mellan laddning och körning, började värme byggas upp i batteriet och temperaturmätaren steg så sakteliga mot de övre regionerna.

 

Den ökande temperaturen i batteriet yttrade sig till slut i två fenomen – minskad återladdning och sänkt laddhastighet.

Den minskande återladdningen märktes inte under bankörningen eftersom det snarare är gas och broms som gäller där. Men när det blev dags att köra in i depån visade det sig desto tydligare. Där jag normalt sett får en tydlig motorbroms när jag släpper gasen var det nu mer eller mindre frihjulsrullning och kändes därför mer som en bensinmotorcykel med lite för hög tomgång.

 

Ladda direkt efter körpasset

Tillbaka i depån följdes dock rutinen – snabbt av med hjälm och svettiga MC-kläder och därefter igång med laddning för att sedan ta sig till gruppens samling med teoretisk genomgång om det genomförda passets övningar, personliga reflektioner och vad vi skulle öva på i nästa pass.

Efter pass 4 startade dock laddningen mycket försiktigt med knappa 1 kW mot att tidigare ha levererat 5,8-6 kW till batteriet. Det var helt enkelt ett sätt för batteriets säkerhetssystem att skona batteriet från allt för mycket värmeutveckling genom att hålla ner laddhastigheten. Det hela var dock en ganska kort åtgärd. Efter 10-15 minuter steg laddhastigheten till 6 kW och allt var som vanligt igen.

 

För min del var det första gången jag lyckats nå den gräns där Zeros säkerhetssystem träder in, så vad handlar det om för temperaturer?

 

När batteriet når 43°C reducerar BMS:en laddeffekten. Hur mycket och hur länge beror på temperaturen. När batteriet svalnat till under 43°C tillåts full laddkapacitet igen. Vid 50°C tillåter inte BMS:en att laddning sker och vid en batteritemperatur på 60°C stängs motorcykeln av.

Under pass 5 hände även ett annat värmerelaterat fenomen. En varningslampa tändes för hög motortemperatur. Det var inget jag såg när det hände medan jag körde, men vid ett tillfälle när jag skulle accelerera fullt ut ur en kurva kändes det inte som att jag fick full effekt. Det var inte så att effekten klipptes av eller minskade drastiskt, det skedd mjukt och försiktigt utan att minska speciellt mycket, men ändå tillräckligt mycket för att jag skulle reagera på det och upptäcka att varningslampan lyste.

Motortemperaturen sjönk dock snabbt igen efter att jag låtit bli att gasa fullt på rakan en gång. Därefter kunde jag fullfölja passet med fullgaskörningar igen utan att motortemperaturen blev för hög.

 

Slutsatser och erfarenheter

Den som är ute efter en elmotorcykel för storbanekörning bör kanske titta på en med fler aktiva kylsystem som klarar långvarig fullgaskörning varvat med upprepade snabbladdningar utan att bli överhettad. För min egen del som mestadels kör på vanliga vägar räcker dock det passiva kylsystemet långt, och de begränsningar som inträder när man pressar hojen allt för hårt visade sig ju ändå vara förhållandevis blygsamma.

 

Häng med på ett varv