Tänk om alla skulle köra på el – skulle ens elen räcka till? Jo, faktum är att om Sveriges samlade fordonsflotta skulle drivas enbart med el skulle den förbruka cirka 10 procent av Sveriges totala elproduktion. Dessa 10 procent motsvarar ungefär hälften av Sveriges överskottsproduktion, något som idag exporteras till andra länder.

Bild ovan: Middelgrundens Vindmøllepark (40 MW) i Øresund. Bildkälla: Wikipedia Cc-by-sa-3.0.

Det låter kanske tokigt, att transporter och trafik står för en så liten del av den totala energiförbrukningen, men den som räknar på saken kommer snabbt fram till samma sak. Så här har vi räknat:

  • Det finns cirka 5 miljoner fordon i Sverige
  • Varje fordon kör i genomsnitt 1 500 mil om året
  • Ett elfordon förbrukar i snitt 2 kWh el per mil (en Zero elmotorcykel drar 0,75 kWh/mil i 100 km/h)
  • 5 000 000 x 1 500 x 2 = 15 000 000 000 kWh = 15 TWh

Enligt SCB uppgick Sveriges samlade elproduktion (1) till 160,5 TWh år 2017 (130,5 TWh 2016) och då innefattas även export av cirka 30 TWh, det vill säga ungefär dubbelt så mycket som en elektrifierad fordonsflotta skulle behöva.

Även när man tittar på elförbrukningen i Sverige (2) skulle en helt eldriven transportsektor vara en mindre del av totalen. I dag är det framförallt järnvägen som står för den blygsamma andel eldrivna transporter som syns i statistiken. De absolut största förbrukarna är industrier, fastigheter och servicesektorn som tillsammans står för närmare 90 procent av den totala elanvändningen:

Så används elen i Sverige. Bildkälla: Ekonomifakta och SCB.

Så används elen i Sverige. Bildkälla: Ekonomifakta och SCB.

Det är alltså inte elproduktionen som är den trånga sektorn, utan snarare distributionen av el, alltså elnätet, och möjligheterna att mellanlagra el. Med ett bättre utbyggt elnät skulle vi ganska snabbt kunna gå över till eldrivna transporter utan att behöva använda vare sig kolkraftverk eller andra fossilbränsledrivna energikällor. Och det finns gott om utrymme att producera sin egen el lokalt.

Den som skaffar solceller kan också producera och i viss mån även lagra sin egna el genom att komplettera med batterilagring eller teckna bytesavtal med andra elleverantörer.

Foto: Petter Hammarbäck

För egen del har jag kunnat tanka elmotorcyklar med egen el denna sommar och även haft möjlighet snabbladda lokalt när solen lyst som bäst och solcellerna levererat som mest, och på så sätt varit helt självförsörjande på drivmedel:

Snabbladdning hemma via vanligt eluttag med laddarens effekt anpassar sig efter aktuella säkringar. Foto: Petter Hammarbäck

Snabbladdning hemma via vanligt eluttag med laddarens effekt anpassar sig efter aktuella säkringar. Foto: Petter Hammarbäck

Överskottet som produceras, 90 procent av elproduktionen sker under sommarhalvåret, byter jag med min elleverantör så att jag får tillbaka motsvarande mängd el vintertid istället. I mitt fall heter avtalet Dela vattnet (3) där överbliven solenergi lagras i vattenkraften.

Utsläppen då?

Om Sveriges samlade fordonstransporter skulle klara sig på 10 procent av den totala elproduktionen i Sverige står utsläppen från transportsektorn för en betydligt mycket större andel. 30 procent närmare bestämt, enligt Ekonomifakta som ställt samman siffror från Naturvårdsverket (4). Då elproduktionen i Sverige redan idag är fossilbränslefri till 98 procent skulle en elektrifiering av våra fordon innebära en mycket stor reducering av utsläpp.

Inrikes transporter står för 30 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Källa: Ekonomifakta.

Inrikes transporter står för 30 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Källa: Ekonomifakta.

Tittar man på vem som släpper ut mest inom transportsektorn visar sig vägtrafiken stå för över 90 procent av de totala utsläppen. Flyget, som på senare tid ansatts hårt för att vara en stor källa till utsläpp, visar sig enligt Naturvårdsverkets siffror (5) stå för en betydligt blygsammare andel – drygt 3 procent:

Vägtrafiken står för den absolut största delen av transportsektorns utsläpp av växthusgaser. Källa: Ekonomifakta.

Vägtrafiken står för den absolut största delen av transportsektorns utsläpp av växthusgaser. Källa: Ekonomifakta.

Det enkla svaret vore förstås att om alla körde elmotorcykel eller elbil skulle vi ganska snabbt kunna minska utsläppen rejält. Och det finns fler enkla svar om man tittar vidare.

Värstingarna är få

Nästa stora utsläppare hittar vi inom industrin och där är det inte lika lätt att ersätta energibehovet med befintlig el. Men ganska mycket skulle kunna åstadkommas bara genom att Förse SSAB med el. Enligt tidningen Sveriges Natur (6) motsvarar nämligen SSAB:s koleldning en tredjedel av den totala vägtrafikens utsläpp!

För min del blev detta en tankeställare. Även som lekman inser man snabbt att de symbolåtgärder som i dag står högt upp på den politiska agendan mest handlar om att sila mygg och svälja kameler. För visst går det att åstadkomma mer om man satsar på att reducera de största utsläppen först istället för att ge sig på de minsta.

De tio största enskilda utsläpparna i Sverige står tillsammans för 64 procent av industrins och 20 procent av Sveriges totala utsläpp. Källa: Tidningen Sveriges Natur.

De tio största enskilda utsläpparna i Sverige står tillsammans för 64 procent av industrins och 20 procent av Sveriges totala utsläpp. Källa: Tidningen Sveriges Natur.

Granskar man listan ovan med de tio värstingarna går den att reducera ytterligare. Ettan, Luleå Kraftverk, förbränner gas från SSAB:s stålverk som är en restprodukt vid stålframställning när man använder sig av stenkol. Om SSAB kunde ersätta stenkolet med el elimineras alltså inte bara stålbolagens egna utsläpp, utan även kraftvärmeverk som eldar dess restprodukter skulle tvingas hitta en miljövänligare och mer förnybar energikälla. Men är det ens rimligt att ersätta all denna stenkol med el?

Energiinnehållet i kol är cirka 7,5 kWh per kilo (7) och utsläppet cirka 1 kg koldioxid vid förbränning. Tillsammans släpper SSAB och Luleå kraftvärmeverk ut cirka 5 miljoner ton koldioxid. Det skulle alltså krävas 7,5 x 5 000 000 000 = 37,5 TWh el för att ersätta stålbolagets och kraftvärmeverkets koldrift.

Ser vi vidare i listan återfinns cement-tillverkaren Cementa som nummer två på listan och raffinaderier som nummer tre, sju och nio. Cement-tillverkningen är kanske svår att göra något åt, men när ett så stort utsläpp sker lokalt borde det vara lättare att fånga in än att fånga in tidigare koldioxidutsläpp för lagring i mark och gruvhål.

Raffinaderierna, som släpper ut mängder med koldioxid vid framställning av drivmedel vore desto lättare. Eftersom transportsektorn står för en stor del av drivmedlen skulle en elektrifiering av vägtransporterna även eliminera en stor del av raffinaderiernas utsläpp.

Huruvida raffinaderiernas utsläpp redan är inräknat i transportsektorns utsläppssiffror eller om dessa tillkommer därutöver är dock något som jag inte lyckats hitta, än.


Faktakällor/hänvisningar till mer info:

  1. SCB: Vi är fler, men använder inte mer el
  2. Ekonomifakta: Elanvändning i Sverige
  3. Södra om Dela vattnet
  4. Ekonomifakta: Utsläpp av växthusgaser per sektor
  5. Ekonomifakta: Växthusgaser från transporter
  6. Sveriges Natur: De släppte ut mest koldioxid i Sverige
  7. Energihandboken om olika brännbara ämnens energiinnehåll